2000–idag

Linköpings nya bibliotek

I mars 2000 invigdes Linköpings nya stadsbibliotek. Efter en våldsam brand 1996 när större delen av biblioteket brann ner behövdes ett nytt. En kontorslänga utmed Hunnebergsgatan klarade sig från branden och kunde återanvändas. Alla böcker i stora hallen brann upp, de som fanns i arkiv i källaren klarade sig, vilket var tur då många ovärderliga handskrifter och inkunabler fanns där. Däremot kartoteket som fanns i stor lånehallen brann upp. Det tog många timmar att sanera de bevarade böckerna och att leta ersättningsböcker på antikvariat för de som brunnit upp. Kuriositetskabinettet klarade sig och fick en ny utställningslokal. Kung Carl XIV Gustaf och borgmästare Eva Joelsson invigde det nya större biblioteket genom att vända blad i en stor bok. Nu är den nya bibliotekshallen stor, luftig och mycket välbesökt.

Linköpings Slotts och Domkyrkomuseum invigs

Under 1990-talet pågick omfattande undersökningar av Linköpings slott i samband med omputsningen av fasaderna till gult. Den norra flygel gjordes om invändigt och många nya rön om hur huskroppen kommit till kunde dokumenteras. Parallellt skapades ett nytt museum i norra flygelns tre våningar som invigdes på 400-års dagen av Linköpings blodbad i mars 2000. Invigningen den 19 mars var besökt av 400 släktingar till de halshuggna adelsmännen  från Linköpings blodbad. Prinsessan Christina invigde eller försökte inviga då landshövding och biskop var så vältaliga att hon kom av sig. Men hon bröt det stora sigillet och öppnade museet.

Efter mässan gick en procession till slottet för invigning av det nya Slotts- och Domkyrkomuseet. P Hallinder

Biskop Brask (Olle Johansson) läxar upp landshövding Björn Eriksson och biskop Martin Lind ler glatt. Linköpings stift skänkte tavlan på biskop Brask. P Hallinder

Vid museets öppnande hade en flertal modeller av slottets olika byggnadsetapper tillverkats för att man lätt skulle kunna uppleva den komplicerade byggnadshistorien. Den största modellen gjordes i skala 1:20 och då användes de ritningar som producerats vid undersökningarna av slottet som underlag. Under mer än tio år stod den stora modellen mitt i Karl den niondes sal. Sedan några år är modellen upphängd på väggen vilket gör att man lätt kan se borggården och den nyupptäckta trumpetargången, en gång som funnits mellan norra och södra flyglarna under tvåhundra år.

Pengar till Slotts- och Domkyrkomuseet kom från Sparbankstiftelsen Alfa, Westman-Wernerska stiftelsen, Carlstedtska stiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Linköpings stift samt privata sponsorer. Driftmedel har det varit lite svårare med. En stor privat sponsor har stöttat museet i mer än 15 år. När inte vattenskador, ommålning av yttertak, pandemi stängt, installation av ventilation stört har antalet besökare ökat under åren. Den fasta utställningen har uppdaterats gradvis och varje år görs en ny separat utställning med olika teman.

Sträng kyla gav stor vattenskada julen 2002

 Den långa julhelgen 2002 var det ingen som jobbade på Linköpings slott vilket ledde till att en varmvattenledning på vinden frös. På annandag jul kom en störtflod vatten plötsligt sprutande ur taket i Stora salongen på representationsvåningen. Ingen närvarande visst var huvudkranen fanns så det gick inte att stänga av vattnet. Landshövdingeparet Eriksson gjorde sitt bästa för att rädda möbler, mattor och lampor från det varma skyfallet. När vattnet äntligen upphörde hade närmare nio kubik varmt vatten runnit ner genom tre våningar. Det blev en omfattande renovering som pågick i många månader. Byggnadsarkeologiska undersökningar fick påbörjas snabbt i den tropiska värmen där hussvamp och mögel hunnit börja växa på några veckor. Stavparketten i stora salongen fick rivas ut och tvåtredjedelar av stavarna kunde senare räddas. Åter på plats tillsammans med nya ekstavar ser man idag inte var skarven till det nya golvet är. Den 31 augusti kunde Stora Salongen åter tas i bruk. 

På vinden revs kungasovrummet och badrummet ut för att inte återskapas. Stora salongens golv bestod av  många golvlager som fick lyftas för att kunna torka. Nu såg man att rummet tidigare varit indelat i två rum. Fem döda svartråttor från 1570-talet hittades i fyllnadsmassorna. Plastfärg togs bort från väggarna som behövde torka. Byggtorkar stod på oavbrutet i månader. Stuckatur i taken lossnade och takfärg släppte i stora sjok.

I våningen under där landshövdingens privatbostad ligger rann vattnet ner i arbetsrummet, matsalen och korridoren. Den våningen hade gjorts i ordning av Gustav Vasa 1545 för att få hög takhöjd i renässansstil. Här låg ett mycket kraftig trägolv av breda mycket tjocka plankor från yttervägg till yttervägg. Den senare uppsatta väggen mot korridoren var byggd i korsvirkesteknik, troligen från Johan III:s tid på 1570-80 talen. En sned vägg i matsalen fick sin förklaring, den dolde en eldstad från 1540-talet. Även detta lager trägolv fick lyftas och under låg ett tegelgolv från 1480-talet lagt i fiskbensmönster från biskop Henrik Tidemanssons tid. På samma golvhöjd i västra väggen mot trädgården återfanns dörröppningen till biskop Brasks privé ( toa). Det betyder att här hade hans sovrum legat.

Eftersom slottet behövde ett kungasovrum fick man leta efter en ny plats. Nu beslutade man att göra i ordning hela södra flygelns övervåning. Man rev många sentida kontorsväggar och fram kom stora delar av den ursprungliga rikssalen där Blodbadsrättegången hölls i mars 1600. Rester av draperimålningar återfanns och rekonstruerades i kungasovrummet. Detta är en liten resumé av det omfattande arbete som lades ner på att återställa slottet efter vattenskadan.  

Biskop Brask 500 år

År 2013 var det 500 år sedan vår kände biskop Hans Brask blev vald till biskop i Linköpings stift. Då hade han varit kansler till biskop Tidemansson under närmare 13 år. Brask är känd för uttrycket att lämna en brasklapp som används flitigt än idag. Uttrycket går tillbaka på det sigill som hängde under ett dokument som avsatte  ärkebiskop Gustav Trolle som den danske kung Kristian hade tillsatt i Sverige 1515 och som avsattes 1517.  Brasklappen ska biskop Brask ha smugglat in i sitt sigill och där stod ”Här till är jag nödd och tvungen” vilket senare anses ha räddat biskopens liv vid Stockholms blodbad 1520. Biskops Brask blev då den ende av påven tillsatte biskopen i Sverige, alla de andra biskoparna halshöggs vid blodbadet. Ingen har sett brasklappen så det kan vara en skröna, men en livaktig sådan.

Brask hade flera biskopsgods som Munkeboda, Kungsbro, Vadstena , Normlösa förutom Linköpings gård som nyligen var utbyggt med ringmur och nya huskroppar till en borg. Den stora vattenskadan på Linköpings slott  gjorde det möjligt att dokumentera flera rum i landshövdingens privata lägenhet. Under flera trägolv och fyllnadsmassor fanns ett fiskbensmönstrat tegelgolv i samma golvnivå som tröskeln ut till hans privét, biskopens egen toalett. Här låg biskopens sovrum.

Brasks jubileum firades på många  olika sätt, mat lagades enligt hans berömda hushållningsbok, forskning och föredrag hölls på Linköpings slott och domkyrkomuseum, en bussresa till Polen för att besöka hans grav i cistercienserklostret i Lad. Biskop Brask och den nyblivne kung Gustav Vasa äter julmiddag i Vasarummet på museet. Dockorna var Oscar Nilssons första fullstora dockor. Kungens skalle hade han måtten på efter gravöppningen i Uppsala domkyrka i början av 1900-talet och kunde göra en rekonstruktion av den. Biskop Brask fick han göra på fri hand då ingen vet hur han såg ut. 2023 firas Gustav Vasas 500 års jubileum som kung.

Frälsarkransen i domkyrkans golv – VIA SACRA

Förre Linköpingsbiskopen Martin Lönnebo skapade ett radband med pärlor med olika budskap och färger som var ämnade att användas som en ledsagare för bön och pilgrimsvandring. Frälsarkransen som den kallades skapades 1995 och såldes i domkyrkan till att börja med, men är idag spridd över hela världen. 20 år senare skapades VIA SACRA, den heliga vägen, som en vandring i Linköpings domkyrka. En 180 meter lång vandring runt i domkyrkan till de olika pärlorna. Pärlorna är skapade på Rejmyre glasbruk och har sänkts ner i golvet där de ligger belysta i skyddande metallkuber.

 

Varje pärla har ett namn och syfte som texten i kuben visar. EM

Nu finns Frälsarkransen i form av stora pärlor av skiftande material i exempelvis Stockholms Pilgrimscentrum i Tyresö och på Gamla kyrkogården i Strängnäs men även i Vårdnäs stiftsgård och Västra Tollstad kyrka.

Linköpings slotts nya byggnadshistoria

När Linköpings slott efter många år skulle putsas om och den bruna trasiga putsen skulle knackas ner 1995 fick byggnadsarkeologerna en möjlighet att göra en ingående undersökning av murarna. Under mer än två år samsades murare och arkeologer på byggnadsställningarna fasad efter fasad, sammanlagt tolv av olika storlek. Alla ytterväggar dokumenterades väldigt noga på millimeterpapper i skala 1:20. Varje parti av murarna som skiljdes sig åt genom att nytt murbruk används, där ritades skarvarna och murbruksprover togs. Ett komplicerat pussel i tre dimensioner med 5000 murbruksprover och många hundra ritningar avslöjade den mycket komplicerade byggnadens historia. Varje gång man bygger kan sten, trä och tegel återanvändas men inte murbruket, det måste alltid vara nytt. Varje gång man bygger ser murbruket lite olika ut vilket gör att om ett bruk har använts på flera platser på slottet är det byggt samtidigt. Med det som grund tog pusslandet två år innan den nya byggnadshistorien var klar. 120 olika murbruk sorterades i en kronologi, somliga är daterade andra är insorterade som äldre respektive yngre än. Eller genom byggnadshandlingar från Gustav Vasas tid och framåt. har de kunnat dateras och många olika tidpunkter för ombyggnader, bränder och förändringar har kunnat fastställas. Från den äldsta delen, ett kalkstenshus daterat till 1149 där det första kyrkomötet med den påvliga delegaten Nicholas Breakespear, biskop Gisle och kung Sverker deltog 1153. Borgstugan, brunnsrummet och köket i Sveriges äldsta profana hus finns kvar.

De 120 olika murbrukssorterna som vi kom fram till visade att kronologin fortfarande stämmer med murbruk som hittats vid senare arbeten på slottet, Ända till 2012 då vi fick forskningsmedel och grävde fram en stor källare i trädgården på västra sidan av slottet. Då kom ett helt nytt murbruk som vi inte sett innan. 2021 grävde Arkeologerna Historiska museet för en ny fjärrvärmeledning från yttre borggården in igenom södra portvalvet och där hittade de helt okända källarmurar .

Linköpings slotts nya byggnadshistoria klar 2004, De elva större byggnadsfaserna illustrerade av Per Rydberg.

Västra källaren utgrävd 2012 är daterad  till 1400-talets första hälft. Murarnas bredd varierade mellan 2.5 till 2.9 meter. EM

Utgrävningar för att nya fjärrvärmeledningar skulle dras in genom södra portvalvet. De två olika murar som påträffades är nu daterade.  Källarmurarna är från 1400-talets första hälft och tornmuren till 1600-talets början.  Arkeologerna.

Det intressanta var jämförelser med murbruket från västra källaren med den nyfunna källaren i portvalvet, de stämde perfekt. De är nu daterade till 1400-talet första hälft och byggdes innan Linköpings biskopsgård fick sin ringmur. När ringmuren uppfördes i slutet av 1400-talet revs källarmurarna. Det södra porttornets murar återfanns i samma schakt och när det murbruket kontrollerades mot alla murbruk i referenssamlingen var det inte från Johan III:s tid på 1580-talet vilket alla tidigare trott utan från Karl IX:s tid år 1604!

Linköpings slott. Denna målning har haft Suecia Antiquasticket som förlaga och hänger i stora salongen på Linköpings slott. Här syns södra porttornet som senare revs 1799 och nu vet vi att det uppfördes under Karl IX:s tid i början av 1600-talet tack vare nya undersökningar 2021.

Slottet ger oss ständigt nya kunskaper. Det streckade tornet som finns på de tre första byggnadsfaserna på ritningen från 2004 var en gissning då. Nu ska de således raderas bort på illustrationen som finns på stora slottsrapportens framsida. 

Digitala slott på Slotts och Domkyrkomuseet

Linköpings slotts byggnadshistoria består av väldigt många olika byggnadsfaser enligt den nya byggnadshistorien. För att kunna illustrera några av de större och mer betydelsefulla händelserna har sex byggnadsfaser digitaliserats. Nu kan man själv bygga, snurra eller riva slottet digitalt på stora skärmar på museet. Ett arbete som betalats av Westman-Wernerska stiftelsen och Interspectral har gjort arbetet med att digitalisera de olika byggnadsetapperna möjligt.

Artikel i Arkeologi i Östergötland 

Ny forskning på Linköpings slotts och domkyrkomuseum

Ett av de föremål som har funnits på museet sedan det öppnades är ett relikskrin som gjorts av nunnor i Vadstena på 1400-talet. Med ny teknik i form av handhållen skanner kunde relikasken dokumenteras väldigt noggrant. Den har tidigt ansetts vara biskop Nils Hermanssons relikask där hans skalle legat vid beatifieringen, det första steget mot helgonförklaringen. Den processen kom av sig vid reformationen då vi blev protestanter och inga helgon mer behövdes. Den nya forskningen gjorde att man upptäckte en skarv i skrinet som visar att det ursprungligen tillverkats till en mindre skalle, vilket är helt nytt. Fler dolda skatter upptäcktes och allt detta kan man se på en stor digital skärm där man själv kan snurra och undersöka relikasken. Skärmen finns idag i museets Skattkammare.

Relikskrinet som nunnorna i Vadstena sytt, troligen till den första abbedissan Katarina, heliga Birgittas dotter. Asken har vidgats sekundärt och då använts till biskop Nils Hermansson.

Med hjälp av ny forskning har man gjort ett rekonstruktion av hur asken ursprungligen sett ut.

Byggnadsarkeologiska undersökningar av flyttade hus

Hus som flyttats till Gamla Linköping ansåg man inte värda att forska på när de monterades ned och sedan byggdes upp igen. De ansågs inte så värdefulla efter flytten. 2018 skulle ett av husen renoveras och byggas om för att få en bättre standard. Nu kunde man undersöka husets byggnadshistoria med alla tidigare ändringar och tillbyggnader. Även de som bott i huset genom åren kartlades. Innan husen i Gamla Linköping undersöktes hade man undersökt de tre trähusen på Hunnebergsgatan 5-9. De fortsatte med att undersöka sju hus till i Gamla Linköping och kunde konstatera att flera var betydligt äldre än man tidigare trott. De var dessutom väl värda att uppmärksamma som kulturarv som det gick bra att forska på. I Gamla Linköping kan man få lära sig mer om de nya rönen som framkommit.

Trädgårdsodlingar äldre än man trodde

Vid utgrävningarna runt Valla vikingagård kunde olika örter och växter dokumenteras. Man fann kompostliknande jord som spridits på de små inhägnade åkrarna. Havre, skalkorn, råg och vete hittades. Även lin och ärtor återfanns på de fossila åkrarna. Växter som inte odlats men plockats i omgivningen hittades som frön av hallon, enbär, rönnbär, brudbröd och hjortron. En humlegård behövdes till ölbryggningen som kunde kryddas med pors och humle. Kålgårdar nämns runt städerna under medeltiden där kål står för många olika växter. Vissa växter som har hittats, men på andra platser,  var flera tusen år gamla. Troligen är de spridda vid romarriket expansion mot norr på tvåhundratalet. Idén att det var klostren som förde med sig olika kulturväxter och lärde ut odling stämmer inte. Marken runt vikingagården har alltid varit uppodlad.

På en karta från 1700-talet finns 126 fruktträd och olika odlingskvarter. På 1800-talet hade mängden fruktträd ökat till 200 stycken.

I kvarteret Eddan som ligger nära det återfunna Franciskanklostret hittades en persikokärna, den bör vara importerad då den troligen inte kunde odlas här. Grönsaker som bönor, lök, palsternacka, morötter, kirskål och selleri är kända från vikingatiden. Medicinalväxter som bolmört, hjärtstilla, pestkråp och kryddor som koriander, salvia, opiumvallmo, kungsmynta, dill och persilja odlades och de verkar först ha introducerats runt städerna.

Farbror Melins torg

Vid sidan av Ågatan nära gamla polishuset, idag Näringslivets hus, fanns under många år en parkering på en gropig större tomt. Den äldre bebyggelsen var sedan länge riven. Här gjordes flera arkeologiska utgrävningar med några års mellanrum. Området bestod av flera tomter som fanns på den gamla stadskartan från 1696. De schakt som togs upp visade att det funnits odlingar av olika slag och rester av bebyggelse från olika århundraden. Husen låg inne på de avlånga tomterna och ekonomibyggnaderna framme vid Ågatan. Innan 1600-talet verkar tomterna ha varit kålgårdar där man odlat sina grönsaker. En murad källare från 1800-talets början återfanns. Resterande husrester var dåligt bevarade. Under 1700-talet odlades tobak på statlig anmodan 1725 – 1775. Den var mycket lönsam och ersatte grönsaksodlingen.  Städerna hade mycket gatuträck dvs latrin som användes till odlingen.

Flera mynt från 1600-talets början var av silver, men de senare 1600-tals mynten bestod av koppar. Kilovis med keramik av olika slag, mest hushållskeramik av yngre rödgods, fajans, flintgods, stengods har tagits tillvara i de olika jordlagren. En hel järngaffel av äldre typ med tre spetsar är odaterad. Djurben av många slag har hittats så som ”nötkreatur/älg/häst” dominerade, följt av får/get och därefter svin. I det analyserade materialet finns även fragment av ben från skogshare, rådjur, katt, tamhöns, gräsand, gås, duva, abborre, braxen och karpfisk. Det torg som blev resultatet av omgestaltningen 2014 kallas för Farbror Melins torg efter en rikblommande trädgård ömt vårdad och mycket uppskattad under 1900-talets början. Lars Johan Melin var frälsningssoldat som brydde sig om fattiga studenter och gamla som han stöttade. Trädgården utsågs till stadens vackraste  i en omröstning i Östgöta Correspondenten 1917.

Heliga Birgitta 700 år

År 2003 firades den Heliga Birgitta födelsedag för 700 år sedan med många aktiviteter. I Vadstena öppnades ett nytt klostermuseum med utställningar om helgonets liv och gärningar som profet, politiker, författare och arkitekt. Klosterkyrkan är byggd enligt hennes instruktion som kommit som en uppenbarelse till henne. Året innan jubileet gjordes arkeologiska undersökningar på Ulfåsa där vi försökte få klarhet i var Birgitta Birgersdotter och Ulf Gudmarson hade bott. Två olika platser var möjliga och undersökningen visade att båda platserna hade varit bebodda under hela 1300-talet. Dels vid ruinen på Birgittas udde i sjön Boren och dels på höjden mitt på den stora åkern nära platsen för Gammelgården. På Birgittas udde var besöken och guidade visningar många under åren runt jubileet. Birgitta utsågs till Europeiskt skyddshelgon 1999 och finns som staty i Peterskyrkan i Rom. 

Birgitta födde åtta barn som husfru på Ulfåsa. Vid en pilgrimsresa till Santiago de Compostela blev hennes man sjuk på hemvägen och avled senare när de kommit hem 1344 och bosatt sig i Alvastra. Här fick Birgitta många uppenbarelser som nedtecknades. Under hela sitt liv vurmade hon för klosterlivet. Hon ville grunda en egen klosterorden som påven måste godkänna. Änkan Birgitta begav sig till Rom och reste när digerdöden härjade som mest i Europa . Påven befanns sig då i Avingon och det tog 20 år innan hon lyckades förmå honom att komma till Rom så hennes klosterorden kunde godkännas. Den skulle bestå av nunnor och munkar men skulle ledas av abbedissan vilket var något helt nytt. Hon dog i Rom 1373 och hennes kropp fördes 1374 genom Europa  i en träkista med titthål. Från Söderköping mot Vadstena gjorde de ett stopp i Linköpings domkyrka där många människor kunde be vid kistan. Kistan finns idag i Birgittas bönekammare i Klostermuseet i Vadstena. 

I Linköping gjordes en stor Jubileumsutställning, Europabilden av Birgitta, i Westmanhallen på Östergötlands museum. Här visades på en stor jordglob alla platser i Europa, Latinamerika och USA där ett 70-tal Birgittinska kloster finns idag. Det är fortfarande en livaktig klosterorden i katolska länder.

En utflyktsguide till de platser i Linköpings stift där heliga Birgitta finns avbildad i olika kyrkor. Boken producerades till 700-årsjubileet av Östergötlands museum.

Heliga Birgitta fick en uppenbarelse om hur Jesus födelse hade gått till när hon var på pilgrimsresa i Jerusalem. Där avbildades födseln på ett nytt sätt som kom att användas inom konsten efter det. I Skattkammaren i Linköpings Slotts och Domkyrkomuseum finns ett broderat altarbrun till högkoret i Linköpings domkyrka från slutet av 1300-talet. På en scen visas hur födelsen gick till enligt Birgittas uppenbarelse. Det är den äldsta avbildningen av Birgitta som finns i Sverige.

Kristi födelse enligt Birgittas uppenbarelse. Birgitta knäböjer till höger om den nyfödde med Maria till vänster. Broderi på ett altarbrun till högaltaret i Linköpings domkyrka. Utställt i Skattkammaren i Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum.

På Östergötlands museum gjordes även en utställning om alla souvenirer och kuriosa som framställts i Birgittas spår den kallades för Birgitta Big Business. Stifts och Landsbiblioteket gjorde en utställning om medeltida böcker och handskrifter med anknytning till den heliga Birgitta. De har en förnämlig samling av de tidigaste tryckta utgåvorna av Birgittas uppenbarelser, Linköpingslegendariet från 1525 och en sångbok för systrarna Liber cantus sorum från 1517. Linköpings stift hade en seminariedag om heliga Birgittas liv, religion och politik.

Vreta kloster öl

Under senare år har lokala bryggerier blivit vanligare i Linköpingstrakten. Ett prisbelönt bryggeri ligger i Vreta kloster socken nära Sveriges äldsta kloster. 2019 startade Nunnans bryggeri i liten skala i ett garage i Ljungsbro. Det tog inte lång tid innan de olika ölsorterna vann internationella priser och både bryggeri och lokaler fick utökas flera gånger per år. Numera säljer Systembolaget flera av ölsorterna och mängder med pubar och restauranger köper in stora mängder av Vreta klosterbryggeriets olika öl i belgisk stil. Numera har bryggeriet en egen bryggare anställd utöver ägaren.

Vreta klosters äldsta begravningsplats upptäckt 

En ledningsdragning utmed Ledbergvägen nära Vreta klosters kyrka i november  2019 ledde till en sensationell upptäckt. En vikingatida begravningsplats där män, kvinnor och barn låg sida vid sida med fötterna mot sydöst och huvudena i nordväst. Deras gravar låg mycket grunt i sandjorden. Eftersom det enbart var en ledningsgrävning kunde inte begravningsplatsens storlek fastställas och än så länge har inte Länsstyrelsen beviljat några mer pengar till vidare undersökningar. Se vidare om begravningsplatsen under sidan om Vikingatiden.

Linköping får allt fler höga hus.

När huset Drottningtornet vid bron över Stångån byggdes 2006 blev det den högsta huset i staden. Det var många överklaganden för att försöka stoppa det höga huset. man var rädd att Linköpings skyline skulle förstöras. På senare år har många nya höga hus byggts och protesterna verkar ha lagt sig. Risken med ett livligt höghusbyggande kan leda till att Linköpings äldre karaktäristiska bebyggelse hamnar i skymundan. Tydliga siktlinjer som gör att Domkyrkan, Linköpings slott, S:t Larskyrkan med flera äldre byggnader hamnar i skuggan kan bli resultatet av höga parkeringshus eller kontorsbyggnader vilket vore sorgligt för staden. Det finns planer på att bygga fler höga hus något som politiker stöder då de anser att staden blir mer modern då. Privata tomtägare har ansökt om planbesked för att kunna bygga på befintliga hus, exempelvis Gyllen vill man bygga på med fem våningar. Dessutom kan påbyggnaden få en ovanligt fantasifullt utseende om de får sin planer godkända. Här finns fortfarande strider mellan olika aktörer. När det är hög inflation och högre räntor kanske planerna kommer av sig.

Tretton höga byggnader som idag finns runt om i staden och höjden på dem. Skönheten varierar en hel del.

A Kannan, Nya Tanneforsvägen 90,  B Eddan Drottninggatan, C Mjärdevi Center,  D Drottningtornet, Strandgatan 2, E Ekkällan Eliten, Rotegatan 6,  F Gamla vattentornet, Kanberget ,G Konsuln G:a Tanneforsvägen 51, H Torn1, Tornbyvägen 1, I Linköpings fotbollsstadion, Kallerstad Allé 1,  J Automaten, Steninge rondellen, K Taggen, Bockhornsvägen 5 

De befintliga höga byggnaderna med adresser visar att de i huvudsak är spridda runt staden. Sök på en karta i en telefon för att hitta dem.  Än är Linköpings domkyrka vår högsta byggnad på 107 meter och ingen byggnad får byggas högre enligt en kommunal bestämmelse.

Det finns dock en hel del planer på att bygga fler höga hus. En detaljplan har som förslag att höja Gyllenhuset med sex våningar. En rundad vit front som liknar en finlandsfärja passar kanske inte i den skyddade miljön runt torget. Hoppas det finns några kloka personer som inte släpper igenom sådana stilbrott.

Nationellt Forensiskt Centrum bildades 2015

Tidigare hette myndigheten SKL Statens kriminaltekniska laboratorium. Sedan 2015 har det inlemmats i Polismyndigheten och fick då ett nytt namn NFC Nationellt forensiskt Centrum. Hit knöts flera olika driftställen, men laboratoriet i Linköping är det största. Det ligger fortsatt i en av byggnaderna på Garnisonsområdet som blivit ett centrum för såväl polis, domstolar och forensiska labb.

Vallastaden vår nya stadsdel nära Linköpings universitet

2017 invigdes en nya stadsdel byggd på rekordtid. Det byggdes som ett boexpo med arkitekttävling som genomfördes 2011-2012. Resultatet blev 1000 bostäder uppförda av 40 olika entreprenörer på fem år. Här finns många hus byggda helt i trä. En salig blandning av alla slags boenden och inte ett hus är det andra likt. Husen har olika höjder, allt är miljövänligt, en bäck rinner genom området, bilarna står i ett annorlunda parkeringshus, lekplatser finns insprängda, odlingslotter ligger nära, gemenskapsutrymmen där de boende kan samlas och äta. Husen ligger tätt för att skapa en stadskänsla men har ändå en hel del grönt. För att slippa gräva i gatorna när något behöver justeras har alla ledningar förlagts till en gemensam kulvert. Trottoarerna har fått mönster som trasmattor vilket ser ombonat ut, men på fem år har mönstren bleknat lite. Med byggnadsetapp två utökades antalet bostäder till 1300 och sista etappen  kommer öka antalet bostäder i Vallastaden ännu mera. Nästa etapp tänker man bygga ytterligare 2000 bostäder.

Smedstad Ridcenter

I juli 2016 stod ett nytt ridsportcenter klart i Tinnerö Eklandskap i södra Linköping. En anläggning som ersätter den gamla stallet i Ånestad. Ridanläggningen uppfördes  av Linköpings kommun för att främja sport för flickor och kvinnor och är ett modernt ridcenter av högsta klass. Här finns kurser för alla åldrar och stora tävlingar förläggs hit med jämna mellanrum. Här finns finns två stora ridhus och tre utebanor. Stallarna har plats för 60 hästar. Ett café på övervåningen med generösa öppettider underlättar för de som vill tillbringa mycket tid i stallet. Hundar är välkomna på caféet. 

Tekniska Verken 120 år från start till i dag.

Vårt behov av el har ökat betydligt sedan Jonn O Nilson lät bygga den första kraftstationen vid Nykvarn. Det var vattenkraften som gav oss el 1902 i de första ledningarna in till staden. Vatten i ledningar när man öppnade kranen fick ett bättre tryck när Vattentornet byggdes på Kanberget 1910. Året innan 1909 startades Renhållningsverket för att latrin och sopor skulle forslas ut från staden vilket ledde till en bättre hygienisk standard. Soporna la man på tippen som än i dag kan orsaka bekymmer när man bygger ut staden och kommer på gamla sopberg. Först 1958 började man bränna soporna. Utsläppen av koldioxid tänkte men inte på i början, då hade man påbörjat utbyggnaden av fjärrvärmen 1952 och för att värma vattnet till ledningarna som grävdes ner i gatorna kom sopförbränningen lägligt. Sopsorteringen har gradvis ökat med olika produkter som tidningspapper, glas, metall  var först, sedan kom plast som först på senare år kan omhändertas och inte bara eldas upp även om inte alla kommuner kan den tekniken. Sedan 20 år produceras biogas som bilar och bussar började drivas med. Sedan 2014 när Gröna påsen introducerades har våra matrester samlats in för att göra både biogas och gödsel. Den senaste produkten blir flytande biogas som är på gång

Gröna påsen lockar oss att samla vårt matavfall i en grön plastpåse som sorteras bort från de andra avfallet , sprättas upp och töms för att förvandlas till biogas.

Idag  2023 har vi många olika källor som producerar den el vi behöver. Tekniska Verken är delägare i flera vindkraftparker runt om i Mellansverige. Vindkraften möter visst motstånd då de höga snurrorna både låter och stör utsikten för många. Den stora solcellspark man ser utmed E4 med 30 000 solpaneler är än så länge en av landets största. Många fler och större solcellsparker är på väg att byggas runt om i Östergötland. Solceller är tysta, snabbt uppsatta och marken under solcellerna går att odla vallväxter på och ger inga fossila utsläpp. Solen skiner dock inte alltid. En kombination av de olika sorterna är framtiden. Solceller sätts upp på såväl privata bostäder som stora offentliga byggnader allt för att få mer billig el.

Solceller på privat hus

Secondhand butikerna ökar

Secondhandbutikerna har funnits i många år i staden, men inte i samma omfattning som på senare år. Närmare tjugo butiker med olika specialiteter kommer fram när man söker efter secondhand butiker. Tidigare fanns ibland en känsla att det inte var fint med andra hands kläder eller prylar. Den  inställningen har helt förändrats, idag sätter många en ära i att köpa secondhand. Eftersom det är olika kvalitet på butikerna kan man hitta alla sorters föremål från begagnade textilier, kläder, mattor, möbler, porslin, glas, kastruller, bestick, böcker och många fler kategorier. Att ha en snygg klänning som är köpt på secondhandbutik är nästan något att skryta med. Det har helt ändrat sig och gör att mycket mindre resurser används.     

Klosterhusets besökscentrum i Vreta kloster

Nunnornas förrådshus från 1200-talet har nu omvandlats till ett besökscentrum och stenmuseum vid Vreta kloster. Här kan besökare få mer information om cistercienserorden och klostrets historia och även vardagslivet i klostret . Huset fungerar även som föreläsningssal och mötesrum.  Huset är byggt av kalksten och har karaktäristiska dörromfattningar som gör att man kan datera huset beroende på stenbehandlingen med tandad mejsel som användes första gången i Östergötland vid bygget av Linköpings domkyrkas äldsta delar.

Renoverade 1500-tals tak i Linköpings slott

Konservatorer från Östergötlands museum har under 2022 räddat flagande takmålningar från förfall i slottets nordvästra del. Biblioteket där senaste renoveringen gjordes 1919 var i stort behov av renovering. Det taket sågades  en bit ur när en liten hiss sattes in på 1930-talet. Takbräderna som togs bort är bevarade och ska också konserveras för att kunna visas inne på Slotts- och Domkyrkomuseet.

Taket i biblioteket i norra flygeln som sågades sönder för att släppa upp ett hisschakt, vitmålat i bild. Bilder Östergötlands Museums Konservatorer.

Korridoren i landshövdingens privata våning har ett tak målat i beslagsornamentik. 

Slottets stora hörnrum som varit stängt i många år har nu gjorts i ordning för att kunna fungera som sammanträdesrum för länsstyrelsen. Taket består av vackert målade lagerkransar med blomsterbuketter . De två andra taken är målade av Matz målare på 1580-tal som målat flera tak och valv i kyrkor bland annat i Vårdsbergs och Landeryds kyrkor. Taket i hörnrummet är möjligen något yngre då rosor och lagerkransar kan vara målade till hertig Karl efter slaget vid Stångebro eller Linköpings blodbad tiden runt år 1600. Lagerkrans används än idag som symbol för seger eller hjältedåd.

Offentlig konst ökar i Linköping

Målarmusslan vid Storgatans förlängning över Stångån är ett av de senaste bidragen som förskönar staden. Den sattes upp 2021 och har skapats av Bigert och Bergström med stöd av  Linköping offentlig konst LOK, som är en del av Passagen. Linköpings Konsthall kvalitetssäkrar och ansvarar för dess genomförande.

Målarmusslan vid Stångån där Storgatan övergår till Stångebro. Namnet målarmussla kommer av dess buktiga form. Konstnärer använde musslans skalhalvor till att blanda färg i.

Artscape Form

Under 2020 målades 10 olika muralmålning i Linköping . Från Skäggetorp till Berga med spridning i stadens centrala delar målade tio olika konstnärer på stora enfärgade fasader olika motiv som man kan beskåda vid en promenad.

                                                         –  Muralmålning på Sveagatan

Målning på Birgittagatan av ASTRO

På Snickaregatan har Flava målat ”Härifrån till södra toppen”

Nygårdsrondellens hund och rockring av Stina Opitz

Att ett konstverk i en rondell kan ge upphov till en hel folkrörelse det var vad som hände hösten 2006 när den vita hunden som står i Cirkulation IIs hund blev av med sitt huvud. Några kreativa personer gjorde en egen hund och ställde dit när hunden var på reparation. Strax efter blev ordet Rondellhund känt över hela landet. Att göra en rondellhund av det mest skiftande slag blev en sport. Vissa rondeller blev fulla med ”hundar” och invånarna i Linköping körde en runda för att se var det tillkommit nya hundar. Östergötlands Museum samlade in hundar, Etnologer skrev avhandlingar och tolkade den folkrörelse som plötsligt drabbat landet. Rondellhund blev årets nyord. 

Stina Opitz skulptur Cirkulation II som blev upphovet till Rondellhunden som kom att sprida sig i hela landet. Wikimedia

Cajsa von Zeipels bleka kvinnor

Rondellkonsten utvecklades från hund till en hög skulptur av en mager kvinna på fem meters höjd som står i Hackefors rondellen.

Cajsa von Zeipels två skulpturer i Linköping. Den stående kvinnan i Hackeforsrondellen och den sittande i Universitetets skulpturpark.

Ny stadsdel med fina konstverk

Knäsittande flicka av  konstnären Lena Cronqvist finns nu på Timmermansplatsen i stadsdelen övre Vasastaden i Linköping. Här har fastighetsbolaget Botrygg satsat på konst för att öka trivseln vilket verkar uppskattas.

Ernst Billgren : Naturen bygger 2016

Lena Cronqvist: Knäsittande flicka 2019

Flera nya sportanläggningar till en växande stad.

Folkungavallen hade tjänat ut som sportanläggning och marken centralt i staden var eftertraktad för att bygga bostäder. Simhallen från 1960-talet var gammal och sliten och en ny behövdes. En mycket stor simhall som haft en lång process från första utkastet till färdig anläggning invigdes våren 2023. Nu är den Sveriges största simhall som rymmer en antal olika bassängen för träning, undervisning och motion, ett antal olika sorters träningslokaler, shop och café. Simhallen har fått namnet Tinnerbäcksbadet vilket för äldre Linköpings bor kan vara lite ovant då det är namnet på den utomhusanläggning från 1938 som vi badat i under många år. 

Då återstår vad som ska hända med den äldre badanläggningen, Här pågår en strid om bäcken som gett upphov till namnet på badanläggningen och nu rinner i en kulvert under badsjön. Ska den dras upp i dagen eller få en dubbelt så stor kulvert för att klara störtregnen som drar med sig lera, löv och grus uppifrån Berga där bäcken kommer ifrån. Badsjön på Tinnis skulle påverkas och bli mindre om bäcken dras upp vilket en bred opinion har många synpunkter på.

Fotbollen har fått en ny moderna anläggning på Kallerstadfältet. Linköpings Arena som innehåller fotbollsskola, ett hotell, föreningar och fotbollsarenan. Framfor byggnaden finns en skulptur av Arijana Kajfes.

Skulptur av Arijana Kajfes

Bredvid den gamla ishallen har en ny byggts som blivit en arena där stora evenemang kan hållas. De första tio åren kallades den Cloetta Center, sponsrat av Cloetta AB, Nästa tio årsperioden blev namnet SAAB Arena och sedan vet vi inte hur det går vidare.

Fiskomlöp räddar lekande fisk vid Nykvarn

Vid Nykvarn har ett fiskomlöp skapats, en 200 meter lång bäckfåra med strömmande vatten som en stenig bäck. Det är ett naturvårdsprojekt som gör att fiskarna nu kan ta sig förbi kraftverket och upp i Stångån för att leka.  För att visa vad det rena vattnet innehåller har flera sorters fiskar och stora musslor skapats av Roland Törnkvist.

Fiskar av många slag och sötvattensmusslor skapade av Roland Törnkvist som visar vad vattnet döljer.

Världsledande forskning i Linköping

Bildanalys och visualisering för hälso- och sjukvård
Anders Persson  är professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet samt chef för Centrum för medicinsk vetenskap och visualisering (CMIV). Hans avdelning är världsledande inom sitt område medicinsk bildvetenskap. En vetenskap som omfattar tekniker då man skapar bilder av människans inre i medicinskt syfte. Den sträcker sig över discipliner som radiologi, endoskopi, mikroskopi, bildbehandling och visualisering. De senaste årens utveckling av datortomografer, magnetkameror och ultraljudscannrar för tredimensionell avbildning ger helt nya möjligheter till diagnos och behandling. Den nya tekniken kommer att möjliggöra diagnos innan symtomen uppträder, och tillåta individanpassad genbaserad terapi med stor exakthet. Framtidens kirurgi blir oblodig och bevarar frisk vävnad.

Anders Persson med kollegor och ett skannat hjärta. Foto Kajsa Juslin

Virtuella obduktioner är ett av de största framstegen inom rättsmedicinen de senaste hundra åren. Med tredimensionell röntgenteknik i en datortomograf görs nu virtuella och oblodiga obduktioner av misstänkta brottsoffer. CMIV har bland annat utvecklat digital patologi, visualiseringsbordet och virtuella obduktioner. Man har även skannat mumier åt British museum i London och Medelhavsmuseet i Stockholm och kan då se skelettens status, skarabéer och smycken som finns i linnelindorna utan att förstöra mumien.

Rökförbud gäller snart överallt i samhället

Rökförbuden har ökat succesivt de senaste 20-25 åren. Nu är det ett fåtal platser där rökning är tillåten  och antalet rökare har sjunkit  kraftig. Idag röker 14 % av svenskarna, 8 % dagligen och 6 % är sporadiska feströkare. En rejäl minskning mot tidigare. När man ser filmer från 1980-talet blir man helt förskräckt över rökandet. Sammanträden, restauranger, skolor över allt rökte man, idag anses det förfärligt att rökarn fick förstöra luften för alla i närheten.

Ny vandring längs Motala ströms naturfåra 

De branta väggarna längs Motala ströms lopp genom Ljungsbro har hittills varit svårtillgängliga men sedan trappor och spänger byggts kan man vandra en sträcka på 1,5 km bort till ruinerna av Jacobslunds järnbruk. Axel von Fersen den äldre anlade järnbruket på 1700-talets andra hälft och järnet stämplades med AF och en grevlig krona. Bruket var i bruk till slutet av 1800-talet. Strömmens forsande vatten drev de tre hammarna ,en spiksmedja, en stångjärnssmedja och en manufaktursmedja. Fina skyltar är uppsatta med illustrationer som visar hela anläggningen.

En av flera ruiner efter Jacobsdals järnbruk nära Motala ströms fåra.

NärCon, Animerkonvent och Cosplay

Med ursprung i Japansk kultur ordnas sedan 2002 allt större tillställning där besökarna spelar spel och klär ut sig till seriefigurer. Deltagarna syr ofta sina dräkter själva. Under senare år hålls även tävlingar om bästa dräkt. NärCon startade i Örebro 2002 med 300 deltagare första året. 2011 hade eventet vuxit och flyttade då till Linköping som knutit till sig Linköpings universitet där det hållit till sedan dess. Sedan 2013 finns även NärCon vinter och deltagarantalet växer för varje år. 2019 var et 12 500 deltagare. Sedan kom pandemin och först 2022 fortsatte man med evenemanget.

Numera finns en Eventbyrå som arrangör men trots det krävdes 700 funktionärer för att hålla i ett stort evenemang. Det har även spridit sig till många andra städer och kända och populära artister blir numera inbjudna. På 20 år har Cosplay och NärCon bara ökat. 

Svensk blåsmusikfestival 

Sedan nio år har Svensk Blåsmuikfestival hållits i Linköping. Här samlas ett trettiotal blåsorkestrar för att spela för varandra och allmänheten. Såväl professionella som fritidsmusiker och ungdomar träffas och spelar på många platser i staden. Orkestrar från hela Sverige deltar i konserter och  gående band ute på stan. En helg i september fylls stadens gator och stora salar med livfull musik i tre dagar. Här kan man passa på att köpa nytt instrument eller få hjälp med sitt instrument. Galakonsert på lördagen och Tatoo avslutar på söndag.

Linköpings Jazz & Blues Festival

Ett mycket uppskattad festival under drygt 25 år hölls i Konsert och Kongress varje år. Great Jazz Club var de som till stor del gjorde jobbet att boka musiker och arrangera allt men våren 2013 meddelades att det inte skulle bli någon festival 2014 til stor saknad för de inbitna jazzälskarna. Publiken har minskat och intäkterna krympt så de kunde inte fortsätta.

Musikhjälpen i Linköping

Musikhjälpen har funnits sedan 2008 och varje år är det ett nytt tema att samla pengar till. I december 2015 var Musikhjälpen i Linköping på Stora torget. Ett år då man samlade pengar för att Ingen inte ska behöva fly för klimatet skull. Tre kända personer stängdes in i ett specialbyggd studio som stod mitt på Stora torget under en vecka. Dygnet runt kunde allmänheten önska musik genom att skänka pengar och önska artister och musik.. Varje år är det en ny stad och nytt tema . I Linköping sjöng Rickard Söderberg tillsammans med ett proppfullt torg där alla tillsammans sjöng ”Stad ljus” så hela torget gungade.  Se YouTube  och upplev hela torget gunga.

Linköpings Guideklubb 40 år

I hela 40 år har man kunnat gå på guidade visningar i Linköping. De arrangerar egna visningar som annonseras och de ställer upp när företag, eller Visit Linköping med flera bokar visningar. På deras hemsida kan man se vad de erbjuder. Många visningar är dramavisningar med utklädda guider som visar historiska händelser i Linköpings historia. Slaget vid Stångebro, Linköpings blodbad är några av dessa. Det kan också vara Arkitekturvisningar, Konstvisningar eller visningar av Vinterljus. 

Domkyrkotornet genomgår en omfattande restaurering 

Det 107 meter höga tornet är i stort behov av en upprustning då kalkstenarna  börjat lossna, guldet på spiran och klockorna mörkna, kopparplåtar på taket från 1960-talet att krackelera. En stor investering som Domkyrkoförsamlingen har förberett i många år. Det är många år sedan något gjordes åt tornets kalkstenar som nu släpper ifrån sig mindre bitar. Nu har man inventerat läget och vet att 850 stenar måste bytas. Förgyllare arbetar med de fyra urtavlorna från 1968 som får nytt 23 karats bladguld som kommer lysa i solen. Den åtta meter höga guldspiran lyftes i åtta delar à 50 kilo styck med hjälp av Linköpings högsta lyftkranen. Vädret var perfekt med ytterst svag vind och lagom sol så kranföraren kunde jobba i lugn och ro, det tog en hel dag att lyfta ner de åtta delarna. Hela tornet kommer vara inklätt med byggnadsställningar i tre års tid.

                                       

Domkyrkotornet från södra sidan där bygghissens ställning syns. Hela domkyrkotornet fotat från biskopen trädgård. EM

Vår nya biskop Marika Markovits

Efter biskopsvalet i november 2022 hade Marika Markovits vunnit överlägset. Det är första kvinnliga biskopen i Linköpings stift efter tre biskopar med förnamnet Martin, Martin Lönnebo, Martin Lind och Martin Modéus. Marika Markovits har tidigare varit domprost i Stockholm under två år. Hon blev vigd till biskop i Uppsala domkyrka av nye ärkebiskopen Marin Modéus i januari 2013.  Helgen efter togs hon emot i Linköping av en full domkyrka. Biskopsbostaden är nu färdigrenoverad och har fått en hiss så båda våningarna kan ta emot besökare på ett säkert sätt.

Lort-Sverige, en bostad från 1930-talet visas i Gamla Linköping

Med hjälp av rapporterna ”Lort-Sverige” som Ludvig Nordström berättade om i tio radioprogram på 1930-talet har man försökt rekonstruerat ett bostadshus fullt av fiktiva människor. De bor trångt, har dass på gården, kallvattens kran och en kokplatta som enda lyx. Familjen med fem barn kunde bo i ett rum och kök. Spiselrum med kamin och kokplatta för två pojkar som just slutat skolan och börjat jobba med flera. Här visas vilken standard de boende hade. Att inreda en lägenhet från 30-talet har tagit sin tid då numera allt är upprustat till en betydligt högre standard.

Ostlänken genom Linköping

I mer än tjugo år har den ena utredningen efter den andra presenterats för hur en ny järnvägssträckning ska dras genom Linköping. Den ena utredningen efter den andra har förkastats eller nya direktiv har presenterats utan att ett beslut är taget. Möjligen lutar det nu åt en bred bro över Stångån och att resecentrum placeras nära Steningeviadukten. Höghastighets tåg verkar inte längre vara aktuellt, men osvuret är nog bäst.

• Upp