2000–idag

I mars 2000 invigdes både Linköpings slotts- och domkyrkomuseum och Linköpings nya stadsbibliotek. Media växer i betydelse från enkel telefon till en avancerad handdator med kamera av bra kvalitet. Byggnadshistorik uppdateras vid nya undersökningar. Klostret grävdes fram på Hospitalstorget. Vikingatida hus i Valla och begravningsplats från 900–1000 i Vreta kloster.

Kyrkor & slott

 Statskyrkan upphör år 2000

Den månghundraåriga traditionen av nära relationer mellan stat och kyrka upphörde år 2000. Enligt kyrkans uppfattning är det inte fråga om en skilsmässa. Snarare handlar det om ”nya relationer”  statskyrkan ersätts av trossamfundet Svenska kyrkan, ett samfund bland alla andra i vårt land. Vad har blivit resultatet dryga 20 år senare? Andelen medlemmar har minskat, men man har fortfarande 5,5 miljoner medlemmar och är fortfarande landets största samfund. I Linköping har man märkt ett minskat deltagande i statsdelskyrkornas gudstjänster medan Domkyrkan har dess då fler besökare vid olika gudstjänster och evenemang. Med nytt utbud som föreläsningsserierna Livsviktigt höst och vår  har de nått nya besökare. Ett mycket blandat utbud av föreläsare gör att många olika slags besökare hittar till Domkyrkan. Musiken spelar en stor roll för att locka besökare. Domkyrkans kammarorkester som består av proffs och goda amatörer samt ett flertal körer bidrar till musikutbudet. 

Linköpings Slotts och Domkyrkomuseum invigs

Under 1990-talet pågick omfattande undersökningar av Linköpings slott i samband med omputsningen av fasaderna till gult. Den norra flygel gjordes om invändigt och många nya rön om hur huskroppen kommit till kunde dokumenteras. Parallellt skapades ett nytt museum i norra flygelns tre våningar som invigdes på 400-års dagen av Linköpings blodbad i mars 2000. Invigningen den 19 mars var besökt av 400 släktingar till de halshuggna adelsmännen  från Linköpings blodbad. Prinsessan Christina invigde eller försökte inviga då landshövding och biskop var så vältaliga att hon kom av sig. Men hon bröt det stora sigillet och öppnade museet.

Efter mässan gick en procession till slottet för invigning av det nya Slotts- och Domkyrkomuseet. P Hallinder

Biskop Brask (Olle Johansson) läxar upp landshövding Björn Eriksson och biskop Martin Lind ler glatt. Linköpings stift skänkte tavlan på biskop Brask. P Hallinder

Vid museets öppnande hade en flertal modeller av slottets olika byggnadsetapper tillverkats för att man lätt skulle kunna uppleva den komplicerade byggnadshistorien. Den största modellen gjordes i skala 1:20 och då användes de ritningar som producerats vid undersökningarna av slottet som underlag. Under mer än tio år stod den stora modellen mitt i Karl den niondes sal. Sedan några år är modellen upphängd på väggen vilket gör att man lätt kan se borggården och den nyupptäckta trumpetargången, en gång som funnits mellan norra och södra flyglarna under tvåhundra år.

Pengar till Slotts- och Domkyrkomuseet kom från Sparbankstiftelsen Alfa, Westman-Wernerska stiftelsen, Carlstedtska stiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Linköpings stift samt privata sponsorer. Driftmedel har det varit lite svårare med. En stor privat sponsor har stöttat museet i mer än 15 år. När inte vattenskador, ommålning av yttertak, pandemi stängt, installation av ventilation stört har antalet besökare ökat under åren. Den fasta utställningen har uppdaterats gradvis och varje år görs en ny separat utställning med olika teman.

Biskop Brask 500 år

År 2013 var det 500 år sedan vår kände biskop Hans Brask blev vald till biskop i Linköpings stift. Då hade han varit kansler till biskop Tidemansson under närmare 13 år. Brask är känd för uttrycket att lämna en brasklapp som används flitigt än idag. Uttrycket går tillbaka på det sigill som hängde under ett dokument som avsatte  ärkebiskop Gustav Trolle som den danske kung Kristian hade tillsatt i Sverige 1515 och som avsattes 1517.  Brasklappen ska biskop Brask ha smugglat in i sitt sigill och där stod ”Här till är jag nödd och tvungen” vilket senare anses ha räddat biskopens liv vid Stockholms blodbad 1520. Biskops Brask blev då den ende av påven tillsatte biskopen i Sverige, alla de andra biskoparna halshöggs vid blodbadet. Ingen har sett brasklappen så det kan vara en skröna, men en livaktig sådan.

Brask hade flera biskopsgods som Munkeboda, Kungsbro, Vadstena , Normlösa förutom Linköpings gård som nyligen var utbyggt med ringmur och nya huskroppar till en borg. Den stora vattenskadan på Linköpings slott  gjorde det möjligt att dokumentera flera rum i landshövdingens privata lägenhet. Under flera trägolv och fyllnadsmassor fanns ett fiskbensmönstrat tegelgolv i samma golvnivå som tröskeln ut till hans privét, biskopens egen toalett. Här låg biskopens sovrum.

Brasks jubileum firades på många  olika sätt, mat lagades enligt hans berömda hushållningsbok, forskning och föredrag hölls på Linköpings slott och domkyrkomuseum, en bussresa till Polen för att besöka hans grav i cistercienserklostret i Lad. Biskop Brask och den nyblivne kung Gustav Vasa äter julmiddag i Vasarummet på museet. Dockorna var Oscar Nilssons första fullstora dockor. Kungens skalle hade han måtten på efter gravöppningen i Uppsala domkyrka i början av 1900-talet och kunde göra en rekonstruktion av den. Biskop Brask fick han göra på fri hand då ingen vet hur han såg ut. 2023 firas Gustav Vasas 500 års jubileum som kung.

Linköpings slotts nya byggnadshistoria

När Linköpings slott efter många år skulle putsas om och den bruna trasiga putsen skulle knackas ner 1995 fick byggnadsarkeologerna en möjlighet att göra en ingående undersökning av murarna. Under mer än två år samsades murare och arkeologer på byggnadsställningarna fasad efter fasad, sammanlagt tolv av olika storlek. Alla ytterväggar dokumenterades väldigt noga på millimeterpapper i skala 1:20. Varje parti av murarna som skiljdes sig åt genom att nytt murbruk används, där ritades skarvarna och murbruksprover togs. Ett komplicerat pussel i tre dimensioner med 5000 murbruksprover och många hundra ritningar avslöjade den mycket komplicerade byggnadens historia. Varje gång man bygger kan sten, trä och tegel återanvändas men inte murbruket, det måste alltid vara nytt. Varje gång man bygger ser murbruket lite olika ut vilket gör att om ett bruk har använts på flera platser på slottet är det byggt samtidigt. Med det som grund tog pusslandet två år innan den nya byggnadshistorien var klar. 120 olika murbruk sorterades i en kronologi, somliga är daterade andra är insorterade som äldre respektive yngre än. Eller genom byggnadshandlingar från Gustav Vasas tid och framåt. har de kunnat dateras och många olika tidpunkter för ombyggnader, bränder och förändringar har kunnat fastställas. Från den äldsta delen, ett kalkstenshus daterat till 1149 där det första kyrkomötet med den påvliga delegaten Nicholas Breakespear, biskop Gisle och kung Sverker deltog 1153. Borgstugan, brunnsrummet och köket i Sveriges äldsta profana hus finns kvar.

De 120 olika murbrukssorterna som vi kom fram till visade att kronologin fortfarande stämmer med murbruk som hittats vid senare arbeten på slottet, Ända till 2012 då vi fick forskningsmedel och grävde fram en stor källare i trädgården på västra sidan av slottet. Då kom ett helt nytt murbruk som vi inte sett innan. 2021 grävde Arkeologerna Historiska museet för en ny fjärrvärmeledning från yttre borggården in igenom södra portvalvet och där hittade de helt okända källarmurar .

Linköpings slotts nya byggnadshistoria klar 2004, De elva större byggnadsfaserna illustrerade av Per Rydberg.

Västra källaren från 1400-talets första hälft EM

Västra källaren utgrävd 2012 är daterad  till 1400-talets första hälft. Murarnas bredd varierade mellan 2.5 till 2.9 meter. EM

Utgrävningar för att nya fjärrvärmeledningar skulle dras in genom södra portvalvet. De två olika murar som påträffades är nu daterade.  Källarmurarna är från 1400-talets första hälft och tornmuren till 1600-talets början.  Arkeologerna.

Det intressanta var jämförelser med murbruket från västra källaren med den nyfunna källaren i portvalvet, de stämde perfekt. De är nu daterade till 1400-talet första hälft och byggdes innan Linköpings biskopsgård fick sin ringmur. När ringmuren uppfördes i slutet av 1400-talet revs källarmurarna. Det södra porttornets murar återfanns i samma schakt och när det murbruket kontrollerades mot alla murbruk i referenssamlingen var det inte från Johan III:s tid på 1580-talet vilket alla tidigare trott utan från Karl IX:s tid år 1604!

Linköpings slott

Linköpings slott. Denna målning har haft Suecia Antiquasticket som förlaga och hänger i stora salongen på Linköpings slott. Här syns södra porttornet som senare revs 1799 och nu vet vi att det uppfördes under Karl IX:s tid i början av 1600-talet tack vare nya undersökningar 2021.

Slottet ger oss ständigt nya kunskaper. Det streckade tornet som finns på de tre första byggnadsfaserna på ritningen från 2004 var en gissning då. Nu ska de således raderas bort på illustrationen som finns på stora slottsrapportens framsida. 

Sträng kyla gav stor vattenskada julen 2002

Den långa julhelgen 2002 var det ingen som jobbade på Linköpings slott vilket ledde till att en varmvattenledning på vinden frös. På annandag jul kom en störtflod vatten plötsligt sprutande ur taket i Stora salongen på representationsvåningen. Ingen närvarande visst var huvudkranen fanns så det gick inte att stänga av vattnet. Landshövdingeparet Eriksson gjorde sitt bästa för att rädda möbler, mattor och lampor från det varma skyfallet. När vattnet äntligen upphörde hade närmare nio kubik varmt vatten runnit ner genom tre våningar. Det blev en omfattande renovering som pågick i många månader. Byggnadsarkeologiska undersökningar fick påbörjas snabbt i den tropiska värmen där hussvamp och mögel hunnit börja växa på några veckor. Stavparketten i stora salongen fick rivas ut och tvåtredjedelar av stavarna kunde senare räddas. Åter på plats tillsammans med nya ekstavar ser man idag inte var skarven till det nya golvet är. Den 31 augusti kunde Stora Salongen åter tas i bruk. 

På vinden revs kungasovrummet och badrummet ut för att inte återskapas. Stora salongens golv bestod av  många golvlager som fick lyftas för att kunna torka. Nu såg man att rummet tidigare varit indelat i två rum. Fem döda svartråttor från 1570-talet hittades i fyllnadsmassorna. Plastfärg togs bort från väggarna som behövde torka. Byggtorkar stod på oavbrutet i månader. Stuckatur i taken lossnade och takfärg släppte i stora sjok.

I våningen under där landshövdingens privatbostad ligger rann vattnet ner i arbetsrummet, matsalen och korridoren. Den våningen hade gjorts i ordning av Gustav Vasa 1545 för att få hög takhöjd i renässansstil. Här låg ett mycket kraftig trägolv av breda mycket tjocka plankor från yttervägg till yttervägg. Den senare uppsatta väggen mot korridoren var byggd i korsvirkesteknik, troligen från Johan III:s tid på 1570-80 talen. En sned vägg i matsalen fick sin förklaring, den dolde en eldstad från 1540-talet. Även detta lager trägolv fick lyftas och under låg ett tegelgolv från 1480-talet lagt i fiskbensmönster från biskop Henrik Tidemanssons tid. På samma golvhöjd i västra väggen mot trädgården återfanns dörröppningen till biskop Brasks privé ( toa). Det betyder att här hade hans sovrum legat.

Eftersom slottet behövde ett kungasovrum fick man leta efter en ny plats. Nu beslutade man att göra i ordning hela södra flygelns övervåning. Man rev många sentida kontorsväggar och fram kom stora delar av den ursprungliga rikssalen där Blodbadsrättegången hölls i mars 1600. Rester av draperimålningar återfanns och rekonstruerades i kungasovrummet. Detta är en liten resumé av det omfattande arbete som lades ner på att återställa slottet efter vattenskadan.  

Digitala slott på Slotts och Domkyrkomuseet

Linköpings slotts byggnadshistoria består av väldigt många olika byggnadsfaser enligt den nya byggnadshistorien. För att kunna illustrera några av de större och mer betydelsefulla händelserna har sex byggnadsfaser digitaliserats. Nu kan man själv bygga, snurra eller riva slottet digitalt på stora skärmar på museet. Ett arbete som betalats av Westman-Wernerska stiftelsen och Interspectral har gjort arbetet med att digitalisera de olika byggnadsetapperna möjligt.

Digitalt slott på slottet

Artikel i Arkeologi i Östergötland 

Renoverade 1500-tals tak i Linköpings slott

Konservatorer från Östergötlands museum har under 2022 räddat flagande takmålningar från förfall i slottets nordvästra del. Biblioteket där senaste renoveringen gjordes 1919 var i stort behov av renovering. Det taket sågades  en bit ur när en liten hiss sattes in på 1930-talet. Takbräderna som togs bort är bevarade och ska också konserveras för att kunna visas inne på Slotts- och Domkyrkomuseet.

Taket i biblioteket i norra flygeln som sågades sönder för att släppa upp ett hisschakt, vitmålat i bild. Bilder Östergötlands Museums Konservatorer.

Korridoren i landshövdingens privata våning har ett tak målat i beslagsornamentik. 

Slottets stora hörnrum som varit stängt i många år har nu gjorts i ordning för att kunna fungera som sammanträdesrum för länsstyrelsen. Taket består av vackert målade lagerkransar med blomsterbuketter . De två andra taken är målade av Matz målare på 1580-tal som målat flera tak och valv i kyrkor bland annat i Vårdsbergs och Landeryds kyrkor. Taket i hörnrummet är möjligen något yngre då rosor och lagerkransar kan vara målade till hertig Karl efter slaget vid Stångebro eller Linköpings blodbad tiden runt år 1600. Lagerkrans används än idag som symbol för seger eller hjältedåd.

Ny forskning på Linköpings slotts och domkyrkomuseum

Ett av de föremål som har funnits på museet sedan det öppnades är ett relikskrin som gjorts av nunnor i Vadstena på 1400-talet. Med ny teknik i form av handhållen skanner kunde relikasken dokumenteras väldigt noggrant. Den har tidigt ansetts vara biskop Nils Hermanssons relikask där hans skalle legat vid beatifieringen, det första steget mot helgonförklaringen. Den processen kom av sig vid reformationen då vi blev protestanter och inga helgon mer behövdes. Den nya forskningen gjorde att man upptäckte en skarv i skrinet som visar att det ursprungligen tillverkats till en mindre skalle, vilket är helt nytt. Fler dolda skatter upptäcktes och allt detta kan man se på en stor digital skärm där man själv kan snurra och undersöka relikasken. Skärmen finns idag i museets Skattkammare.

Relikskrinet som nunnorna i Vadstena sytt, troligen till den första abbedissan Katarina, heliga Birgittas dotter. Asken har vidgats sekundärt och då använts till biskop Nils Hermansson.

Med hjälp av ny forskning har man gjort ett rekonstruktion av hur asken ursprungligen sett ut.

Frälsarkransen i domkyrkans golv – VIA SACRA

Förre Linköpingsbiskopen Martin Lönnebo skapade ett radband med pärlor med olika budskap och färger som var ämnade att användas som en ledsagare för bön och pilgrimsvandring. Frälsarkransen som den kallades skapades 1995 och såldes i domkyrkan till att börja med, men är idag spridd över hela världen. 20 år senare skapades VIA SACRA, den heliga vägen, som en vandring i Linköpings domkyrka. En 180 meter lång vandring runt i domkyrkan till de olika pärlorna. Pärlorna är skapade på Rejmyre glasbruk och har sänkts ner i golvet där de ligger belysta i skyddande metallkuber.

VIA SACRA - Tystnad

 

VIA SACRA - Kärlek

Varje pärla har ett namn och syfte som texten i kuben visar. EM

Nu finns Frälsarkransen i form av stora pärlor av skiftande material i exempelvis Stockholms Pilgrimscentrum i Tyresö och på Gamla kyrkogården i Strängnäs men även i Vårdnäs stiftsgård och Västra Tollstad kyrka.

Domkyrkotornet genomgår en omfattande restaurering 

Det 107 meter höga tornet är i stort behov av en upprustning då kalkstenarna  börjat lossna, guldet på spiran och klockorna mörkna, kopparplåtar på taket från 1960-talet att krackelera. En stor investering som Domkyrkoförsamlingen har förberett i många år. Det är många år sedan något gjordes åt tornets kalkstenar som nu släpper ifrån sig mindre bitar. Nu har man inventerat läget och vet att 850 stenar måste bytas. Förgyllare arbetar med de fyra urtavlorna från 1968 som får nytt 23 karats bladguld som kommer lysa i solen. Den åtta meter höga guldspiran lyftes i åtta delar à 50 kilo styck med hjälp av Linköpings högsta lyftkranen. Vädret var perfekt med ytterst svag vind och lagom sol så kranföraren kunde jobba i lugn och ro, det tog en hel dag att lyfta ner de åtta delarna. Hela tornet kommer vara inklätt med byggnadsställningar i tre års tid.

Domkyrkotornet från södra sidan där bygghissens ställning syns.
Hela domkyrkotornet fotat från
biskopen trädgård. EM

Heliga Birgitta 700 år

År 2003 firades den Heliga Birgitta födelsedag för 700 år sedan med många aktiviteter. I Vadstena öppnades ett nytt klostermuseum med utställningar om helgonets liv och gärningar som profet, politiker, författare och arkitekt. Klosterkyrkan är byggd enligt hennes instruktion som kommit som en uppenbarelse till henne. Året innan jubileet gjordes arkeologiska undersökningar på Ulfåsa där vi försökte få klarhet i var Birgitta Birgersdotter och Ulf Gudmarson hade bott. Två olika platser var möjliga och undersökningen visade att båda platserna hade varit bebodda under hela 1300-talet. Dels vid ruinen på Birgittas udde i sjön Boren och dels på höjden mitt på den stora åkern nära platsen för Gammelgården. På Birgittas udde var besöken och guidade visningar många under åren runt jubileet. Birgitta utsågs till Europeiskt skyddshelgon 1999 och finns som staty i Peterskyrkan i Rom. 

Birgitta födde åtta barn som husfru på Ulfåsa. Vid en pilgrimsresa till Santiago de Compostela blev hennes man sjuk på hemvägen och avled senare när de kommit hem 1344 och bosatt sig i Alvastra. Här fick Birgitta många uppenbarelser som nedtecknades. Under hela sitt liv vurmade hon för klosterlivet. Hon ville grunda en egen klosterorden som påven måste godkänna. Änkan Birgitta begav sig till Rom och reste när digerdöden härjade som mest i Europa . Påven befanns sig då i Avingon och det tog 20 år innan hon lyckades förmå honom att komma till Rom så hennes klosterorden kunde godkännas. Den skulle bestå av nunnor och munkar men skulle ledas av abbedissan vilket var något helt nytt. Hon dog i Rom 1373 och hennes kropp fördes 1374 genom Europa  i en träkista med titthål. Från Söderköping mot Vadstena gjorde de ett stopp i Linköpings domkyrka där många människor kunde be vid kistan. Kistan finns idag i Birgittas bönekammare i Klostermuseet i Vadstena. 

I Linköping gjordes en stor Jubileumsutställning, Europabilden av Birgitta, i Westmanhallen på Östergötlands museum. Här visades på en stor jordglob alla platser i Europa, Latinamerika och USA där ett 70-tal Birgittinska kloster finns idag. Det är fortfarande en livaktig klosterorden i katolska länder.

En utflyktsguide till de platser i Linköpings stift där heliga Birgitta finns avbildad i olika kyrkor. Boken producerades till 700-årsjubileet av Östergötlands museum.

Heliga Birgitta fick en uppenbarelse om hur Jesus födelse hade gått till när hon var på pilgrimsresa i Jerusalem. Där avbildades födseln på ett nytt sätt som kom att användas inom konsten efter det. I Skattkammaren i Linköpings Slotts och Domkyrkomuseum finns ett broderat altarbrun till högkoret i Linköpings domkyrka från slutet av 1300-talet. På en scen visas hur födelsen gick till enligt Birgittas uppenbarelse. Det är den äldsta avbildningen av Birgitta som finns i Sverige.

Kristi födelse enligt Birgittas uppenbarelse. Birgitta knäböjer till höger om den nyfödde med Maria till vänster. Broderi på ett altarbrun till högaltaret i Linköpings domkyrka. Utställt i Skattkammaren i Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum.

På Östergötlands museum gjordes även en utställning om alla souvenirer och kuriosa som framställts i Birgittas spår den kallades för Birgitta Big Business. Stifts och Landsbiblioteket gjorde en utställning om medeltida böcker och handskrifter med anknytning till den heliga Birgitta. De har en förnämlig samling av de tidigaste tryckta utgåvorna av Birgittas uppenbarelser, Linköpingslegendariet från 1525 och en sångbok för systrarna Liber cantus sorum från 1517. Linköpings stift hade en seminariedag om heliga Birgittas liv, religion och politik.

S:t Lars kyrkan renoveras

Under många år kom man med många förslag om hur personalen vid S:r Lars kyrkan skulle få bättre arbetsutrymmen. 2016 hade alla enats om hur det skulle kunna förläggas inne i västra delen av kyrkan under läktaren och om man stängde stora porten in genom tornet. Ingången flyttades till den södra långsidan där en port redan fanns. Både kontorsrum, samlingssal, toaletter med mera fick nu plats i den västra delen av av långhuset. Antalet sittplatser minskade något men passar nog antalet besökare. En mindre informationsdisk möter besökaren när man kommer in. De nya delarna är ljusa och en glasvägg gör att trots utrymmena gör långhuset kortare upplevs kyrkan som ljus och luftig. En ny ingång i källarplanet öppnades mot öster. Nu finns plats för utställningar men än finns enbart träkistorna från tusentalet i sin nya monter att beskåda.

Klosterhusets besökscentrum i Vreta kloster

Nunnornas förrådshus från 1200-talet har nu omvandlats till ett besökscentrum och stenmuseum vid Vreta kloster. Här kan besökare få mer information om cistercienserorden och klostrets historia och även vardagslivet i klostret . Huset fungerar även som föreläsningssal och mötesrum.  Huset är byggt av kalksten och har karaktäristiska dörromfattningar som gör att man kan datera huset beroende på stenbehandlingen med tandad mejsel som användes första gången i Östergötland vid bygget av Linköpings domkyrkas äldsta delar.

Vreta klosters äldsta begravningsplats upptäckt 

En ledningsdragning utmed Ledbergvägen nära Vreta klosters kyrka i november  2019 ledde till en sensationell upptäckt. En vikingatida begravningsplats där män, kvinnor och barn låg sida vid sida med fötterna mot sydöst och huvudena i nordväst. Deras gravar låg mycket grunt i sandjorden. Eftersom det enbart var en ledningsgrävning kunde inte begravningsplatsens storlek fastställas och än så länge har inte Länsstyrelsen beviljat några mer pengar till vidare undersökningar. Se vidare om begravningsplatsen under sidan om Vikingatiden.

Trädgårdsodlingar äldre än man trodde

Vid utgrävningarna runt Valla vikingagård kunde olika örter och växter dokumenteras. Man fann kompostliknande jord som spridits på de små inhägnade åkrarna. Havre, skalkorn, råg och vete hittades. Även lin och ärtor återfanns på de fossila åkrarna. Växter som inte odlats men plockats i omgivningen hittades som frön av hallon, enbär, rönnbär, brudbröd och hjortron. En humlegård behövdes till ölbryggningen som kunde kryddas med pors och humle. Kålgårdar nämns runt städerna under medeltiden där kål står för många olika växter. Vissa växter som har hittats, men på andra platser,  var flera tusen år gamla. Troligen är de spridda vid romarriket expansion mot norr på tvåhundratalet. Idén att det var klostren som förde med sig olika kulturväxter och lärde ut odling stämmer inte. Marken runt vikingagården har alltid varit uppodlad.

På en karta från 1700-talet finns 126 fruktträd och olika odlingskvarter. På 1800-talet hade mängden fruktträd ökat till 200 stycken.

I kvarteret Eddan som ligger nära det återfunna Franciskanklostret hittades en persikokärna, den bör vara importerad då den troligen inte kunde odlas här. Grönsaker som bönor, lök, palsternacka, morötter, kirskål och selleri är kända från vikingatiden. Medicinalväxter som bolmört, hjärtstilla, pestkråp och kryddor som koriander, salvia, opiumvallmo, kungsmynta, dill och persilja odlades och de verkar först ha introducerats runt städerna.