Bronsålder

Ett hierarkiskt samhälle började ta form. Dyrbara bronsföremål började användas av eliten. Man bytte till sig de bronsföremålen i från södra Europa. Stora gravhögar byggdes där många individer från en klan kunde gravläggas, exempelvis gravhögarna i Berg. Hällristningar och skålgropar ingick i kulten. En primitiv plog, årder, började användas.

Vid ungefär 1800 f.Kr. började den period som vi kallar bronsålder, beroende på den nya metallen som började användas i statusföremål. Man fortsatte att vara jordbrukare och att jaga men hade fått något nytt att visa sin status med. En nyhet i jordbruket var att man började bearbeta jorden med årder, ett slags primitiv plog som även finns avbildad på hällristningar från bronsåldern.

Årder, en primitiv plog. J Levin, ÖM

Nu bytte man till sig statusföremål av metall från södra Europa. När gruppens hövding skulle begravas fick han med sig dyrbara bronsföremål i graven till livet efter detta. Man begravde ofta många människor tillsammans i en stor gravhög. Bronsföremål hittar man i ett fåtal gravar, men långt ifrån i alla. Makten koncentrerades till stamhövdingar på ett tydligare sätt och ett mer hierarkiskt samhälle växte fram.

Kopia av halsring i brons. ÖM

Bronsålderscentra i Berg

Gravhögarna med varsin stor ek i Berg. ÖM

I Linköpings kommun har en majoritet av bronsålderslämningar hittats på höjderna runt Vreta kloster och Berg. Vid Hagvägen i Berg låg tre stora gravhögar och en stensättning på krönet av backen ner mot Motala ström och Roxen.  Två av högarna undersöktes när vägen mot Stjärnorp skulle breddas 1953. Ena gravhögen innehöll benrester av 15 begravda människor och 17 bronsföremål. Det fanns flera pincetter, dubbelknappar, en rakkniv, en kniv, en bronsnål, krukskärvor m.m.

Bronsdolk från äldre bronsålder. ÖM
Ett antal av de obrända människobenen hade spjälkats i färskt tillstånd vilket tyder på att man antagligen hade ätit benmärgen i sina förfäders ben som en slags kulthandling! En av gravhögarna är intakt och rester av föremålen verkar vara kvar. En noggrann genomgång av hur gravhögarna var uppbyggda och deras innehåll finns i nya Vretaboken som finns att köpa hos Vreta kosters hembygdsförening som  håller till i Drabbisdal mitt emot gravhögarna.

I området från Berg bort mot Ljungsbro, på båda sidor utmed Göta kanal finns lämningar efter bronsåldersboplatser, gravfält, hålvägar, skärvstenshögar och skålgropar i stenblock. När man grävde Göta Kanal delades det stora Heda gravfält rakt igenom.

Bronssvärd från tyskt område hittat på Kungsbro ägor. Historiska Museet.

På Kungsbro gårds ägor hittades ett 46 cm långt bronssvärd från äldre bronsålder, ungefär  1 700 f Kr. Svärdet verkar vara ett för Sverige ovanligt föremål som kommer från nordvästra Tyskland där flera svärd av samma sort hittats.

Boplatser på höjden dit vattnet inte nådde

Roxens vattennivå ligger på en medelhöjd av 33-34 meter över havet. Bronsålderns vattenhöjd låg på 35 meter och under den höjden finns inga fornlämningar. Däremot över finns många fornlämningar och speciellt för detta område, många bronsålderslämningar. Området mellan Blåsvädret mot Stora Sjögestad har undersökts i omgångar, här har många arkeologiska undersökningar gjorts genom åren. Den senaste undersökningen gjordes nära Naturbruksskolan. Ett stort område med ett tre decimeter tjockt lager av svart fet jord, vilket kallas kulturlager, där fanns stolphål, gropar och härdar, rester av en boplats som använts från senare delen av bronsåldern och början av järnåldern. Genom åren har 17 olika undersökningar gjorts i omgivningen och det äldsta är ett mindre hus från 7000 f.Kr.

Hällristningar

Under bronsåldern blev det vanligt med inhuggna bilder på stenhällar nära vatten. De kallas hällristningar men de är huggna, inte ristade i sten. Runt Roxen ligger fornlämningarna strax över 35 meterskurvan, d.v.s. hit gick vattnet vid bronsåldern. Där under har ingen bosatt sig än idag eftersom det är ett område som fortfarande kan översvämmas vid hög vårflod. På södra sidan av Roxen mellan Sättuna, Tornby och bort till Gärstad gård, som ligger vid Ekängsvägen, finns ett stråk av stenhällar med många skålgropar. De kallas även för älvkvarnar. På några hällar finns bilder med klassiskt avbildade bronsåldersskepp, ringkors, yxor och figurer. De ligger på Gärstad gårds ägor inte så långt från återvinningscentralen. Vid den senaste inventeringen hittades tre nya skepp så nu finns totalt fem skepp och en solhäst som tidigare enbart har hittats en i Bohuslän.

Roxens strandlinje med 35 m-kurvan markerad. Under den finns inga fornlämningar. ÖM

Hällristnings skepp  i Gärstad. ÖM

Hällristning – sjutton yxor har hittats nära Gärstad gård. ÖM

Solhästen som upptäcktes vid Gärstad. Sven-Gunnar Broström

I Norrköping vid Himmelstalund finns många fler hällristningar för den som vill se fina figurer.

Rakkniven från Åsmestad

Vid Åsmestad gård i södra Linköping hittades en vackert dekorerad rakkniv av brons. Någon hade skaffat sig ett fint verktyg för rakning! Vi förmodar att det bara var hövdingen som hade en sådan lyxig rakkniv av blank metall. De pincetter som låg i gravhögen vid Berg anses också vara till för rakning. Hur männen gjorde med skägget innan bronsåldern vet vi inte.

Rakkniv av brons från 900 – 600 f.Kr. ÖM

Bronsålder mitt i stan

Inne i centrala Linköping vid Studenternas hus undersöktes en mindre vägsträcka. Under de medeltida lämningarna hittades en härd daterad till bronsålder. Vid Stångebro har man hittat en liten holkyxa av brons. Annars är det sällsynt med äldre fornlämningar i Linköpings innerstad enbart några stenyxor har tillvaratagits. Var har de äldre fornlämningarna tagit vägen i centrala Linköping? Har de funnits eller är de bortgrävda sedan länge? Antingen så ligger de kvar under andra lämningar som det gjorde här i kvarteret Absalon eller så har de helt enkelt grävts bort på ett tidigt stadium när man byggt hus och vägar. Att det just här skulle vara helt tomt på fornlämningar från äldre perioder verkar osannolikt.

Utgrävning i innerstaden, kvarteret Absalon, bredvid Studenternas hus. ÖM

Bronsåldersgrav i Bärstadskogen

Inför utbyggnad av bebyggelse i Ekängen gjorde arkeologerna en utgrävning i Bärstadskogen. En kvadratisk stensättning låg ensam i skogen. Den innehöll en kvadratisk grav i kanten som innehöll brända ben av både djur och människa samt kol och sot från gravbålet. Den daterades till 710-410 före Kristus alltså var graven från bronsålderns sista århundraden. Ensamliggande kvadratiska stenläggningar brukar inte innehålla gravar men den här gjorde det.

Bronsgjutning i Västra Bökestad

Vid Västra Bökestad skulle Saabs flygplats få en ny landningsbana vilket betyder att arkeologerna måste undersöka platsen först. Under att lager av järnåldersgravar kom delar av gjutformar gjorda av hårdbränd lera och delar av halsring av brons som passade perfekt i en gjutform. Det var ett stort gravfält från yngre järnåldern med många fynd som fina gravgåvor, många pärlor och spännen som överlagrade gjuteriet från bronsåldern. Ett ovanligt fynd då bronsgjuterier enbart hittats på ett fåtal platser i landet.