Flygstaden Linköping

Linköping är Sveriges flygstad. Här har funnits flygindustri under hela 1900-talet. Den nya flygflottiljen på Malmen tillverkade flygplan redan på 1920-talet. ASJ-A hade börjat med flygplanstillverkning under 1930-talet som en ersättning för sjunkande efterfrågan på tåg. Saab startade visserligen i Trollhättan men slogs samman med ASJ-A till Svenska Aeroplan Aktiebolaget SAAB år 1939 och då förlades all flygplanstillverkning till Linköping. SAAB kom att utvecklas till en försvarsindustri under andra världskriget. Efter kriget vidtog det Kalla kriget med starka spänningar mellan öst och väst och man insåg att flygvapnet behövdes även i framtiden. Nu satsade man på reaplan som kunde flyga betydligt snabbare än propellerplan. Det första planet J29 kom att kallas den ”Flygande tunnan” på grund av sitt utseende. Det var ett snabbt ihop kommet bygge och man hann bygga hela 661 plan fram till 1956. SAAB ”skrek” efter personal och många unga ingenjörer från hela landet anställdes.

En person som betydde väldigt mycket för flygets utveckling i Linköping var Erik Bratt. Han var mannen bakom flygplanet Draken och den dubbla deltavingen som utvecklades under 1950-talet på SAAB. Erik Bratt levde för flyget från 4 års ålder, efter att han 1920 såg sitt första flygplan. Han studerade flygteknik på KTH, tog flygcertifikat och flög privatplan under studietiden. När kriget kom blev han till slut inkallad som värnpliktig flygare. Av någon anledning fick hans värnpliktskurs inte de eftertraktade guldvingarna, märket som visar att man är pilot i flygvapnet, utan enbart silvervingar vilket var en klar besvikelse som han berättar om i sin självbiografi. Han flög under kriget och arbetade sedan med utveckling av flygplan i en mindre privat firma. Bratt genomförde själv många provflygningar av nya konstruktioner, ibland med ”hisnande upplevelser” som följd.

Erik Bratt i sitt plan BHT -1 BEAUTY. C – G Rydelius

Väl anställd på SAAB 1946 kom han att involveras i utvecklingen av överljudsplanet som fick namnet J35 Draken. Det var ett reaplan som kunde flyga i 2000 km/timme. Erik Bratt låg bakom konstruktionen av den nya typen av vinge, en dubbel deltavinge som visade sig fungera väl på ett överljudsplan, men kanske inte alltid så bra i lägre farter. Man hade vissa problem som behövde lösas och då utvecklade man en katapultstol som skulle rädda piloten när planet höll på att störta. Den kom att användas ett antal gånger vid haverier med Draken. Den dubbla deltavingen kom att användas på flera prestigeflyg som det franska överljudsplanet Concorde och inte minst rymdfärjorna. Man hade provat sig fram i andra länder men Draken var först ut med deltavingen. Draken producerades från 1959 och 40 år framåt var det i drift, sammanlagt 644 plan producerades. 1963 provflögs Erik Bratts konstruktion Saab 105 som kom att heta SK60 och användes som skolflygplan från 1967  i flygvapnet. Det var ett tvåsitsigt jetplan för lärare och elev.

Nästa generation jakt- attackflygplan J37 Viggen fick både en nosvinge och en deltavinge. Det var det första helt datoriserade flygplanet som producerades på SAAB. Viggen beslutades 1961 och kom i bruk efter tio år med många haverier och justeringar på vägen. Erik Bratt var chef för konstruktionsavdelningen vid den här tiden. Viggen producerades i olika versioner, jakt, attack, spaning och skolversioner och användes till 2005 av Flygvapnet. Det nuvarande flaggskeppet fjärde generationen stridsflygplan från SAAB är JAS 39 Gripen som beslutades om 1982 och som nu ska utvecklas ett steg ytterligare till Super-Gripen.

Flygets Hus finns i Malmslätt och ägs av Östergötlands Flyghistoriska Sällskap. Deras främsta mål när de bildades 1967 var från början att få till ett flygvapenmuseum i Linköping. Flygplanssamlingarna stod i plåtskjul i Ryd under ett antal år innan de lyckades med att 1984 vara med och inviga Flygvapenmuseum. Nu var målet uppnått men de fortsätter ägna sig åt att hjälpa museet med att restaurera flygplan, städa och vakta dem vid olika evenemang. De skriver flyghistoriska artiklar och ger ut ÖFS-meddelanden och skriften IKAROS tillsammans med Flygvapenmuseum. Flygets hus ligger i Livgrenadjärernas gamla underofficersmäss från 1889 i Malmslätt.

En annan flygklubb som ägnar sig åt att arkivera, bevara och forska i flygets historia i Linköping är Saabveteranerna som funnits sedan 1981. De träffas på torsdagar i Flygets hus i Malmslätt. De ordnar föreläsningar, utflykter, film- och trivselkvällar och ger ut skriften SAAB-Minnen varje år. Man ska ha arbetat minst 20 år på SAAB för att få vara med i Veteranklubben som får ett visst ekonomiskt stöd från sin gamla arbetsgivare. Ett omfattande arkiv finns i husets källare och medlemmarna skriver företagets historia i stort som smått. Många nyblivna pensionärer ”skriver av sig” sina erfarenheter och upplevelser på företaget. Sedan arkiveras deras berättelser och en del publiceras i skriften SAAB-Minnen.

I slutet av 2011 utkom boken om Malmen.