Referenser

Skriftliga källor som använts

Arkeologi i Östergötland. Åren 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2017, 2018, 2020, 2021, 2022.

Andersson E. m fl red. 1953 Aktiebolaget Linköpings Elverk 1903 – 1953.

Arfwidsson L. Nibell K-E. 1991/92 Linköpings stiftsbok.

Billeson G. Elfström G. Nilsson H. 2008 Från sockerbruk till high tech.

Borna Ahlqvist H, Tollin C. 1994. Kring Stång. En kulturgeografisk utvärdering byggd på äldre lantmäterikartor och historiska kartöverlägg. Riksantikvarieämbetet. Skrifter nr 7.

Burenhult G.1991. Arkeologi i Sverige del 1-3.

Cantzler O. 1995. Prelater och Potentater. Biskopar och landshövdingar i Linköping och Östergötland genom tiderna.

Carlsson T. red. 2003. Östgötaplatser, en resa genom tid och rum.

Christoffersson K. red. 2007 Vår stad Linköping. Årsbok 2007.

Christoffersson K.red 2010 Så fick Linköping sin position mitt i tekniken.

Cinthio E. m fl red. 1987. Linköpings domkyrka. Sveriges kyrkor. Band 200- 2001.

Davidsson B red. 2021. Vretaboken – möten, människor, minnen. Vreta klosters Hembygdsförening.

Elfström G. Billeson G. 2010 Säg det, sa Topsy och andra berättelser om Linköping.

Estham I, Nisbeth Å. 2001 Linköpings domkyrka. Inredning och inventarier.

Feldt A-C & Tagesson G.1997. Två gårdar i biskopens stad. Östergötland Fakta 3.

Feldt  A-C. 2006. Fjärrkyla genom salpeterbruket Klostergatan – Sturegatan. Arkeologisk förundersökning. Linköpings stad och kommun RAÄ 153 Östergötlands län.

Rapport 2006:61. Östergötlands länsmuseum.

Hagerman M. Spåren av kungens män.

Hassler O. 1977. Det legendariska Linköping. Bonn på Druvan och andra Linköpings porträtt.

Hellström S. red. Linköpings historia del 4. 1863 – 1910.

Hellström S. red. Linköpings historia del 5. 1910 – 1970.

Hellström S. 2010. Isidor Kjellberg och hans tid.

Kaliff A. & Tagesson, G. red. 2005. Liunga Kauping, Kulturhistoria och Arkeologi i Linköpingsbygden. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, Skrifter 60.

Kjellström K. 2009. Östgötska gästgivaregårdar.

Kraft S. 1975. Linköpings historia del 1. Från äldsta tid till 1567.

Lejon K.O. 2005. Diocensis Lincopensis II : Medeltida internationella influenser.

Lewis P. 2002 Gamla Linköping a guidebook.

Lindberg F. 1975 Linköpings historia del 2. 1567 – 1862 Näringsliv och förvaltning.

Lindberg F. 1975 Linköpings historia del 3. 1567 – 1862 Samhällsliv och kulturliv.

Lindeblad K. & Räf E. red. 2010. Arkeologi i Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Östergötlands museum.

Lindeblad K. & Räf E. red. 2011. Arkeologi i Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Östergötlands länsmuseum.

Lindell T.  1940. Hantverk och Manufakturer i Linköping.

Lindqvist G. red. 1987. Linköping 700 år. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum.

Löfqvist J-E. 2001 Skolmästaregården, en vägledning.

Menander H. Mohlin F. red. 2005. Ett bredare fält. Arkeologi och kulturhistoria vid Linköpings flygplats. Riksantikvarieämbetet UV öst.

Modén E. Feldt A-C. 2004. Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Byggnadsarkeologisk undersökning. Linköpings stad och kommun. RAÄ 148 Östergötlands län. Rapport 2004:35

Modén E. 2007. Tuna kungsgård, en förstudie. Östergötlands länsmuseum.

Modén E. 2010. Biskopens palats i Liunga Kauping. ¹⁴C-datering av Linköpings slotts äldsta delar. Byggnadsarkeologisk undersökning. Linköpings stad och kommun, RAÄ

148 Östergötlands län. Rapport 2010:103.

Morgansdotter, C 2007. Chokladstaden Ljungsbro bland bönor och tegel.

Mörkfors G. m fl. red. 2004. Kulten Makten Människan. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum.

Nilsson H. red. 1998. Stångebro händelser kring vatten. Östergötland 1997/98. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum.

Nilsson H. red. 1999. Linköpings historia 1900-talet.

Jonsson R. Polstam Å. Skogsblom R. red.1991. Polisen i Linköping under sju århundraden.

Ridderstad A. 1914. Östergötlands historia I.

Ringborg E. red. 200?  Märkliga ting, Kuriositetskabinettet i Linköpings bibliotek.

Räf E red 2009. Kallerstad: en gård bland många andra.

Sandén, A. 2005. Stadsgemenskapens resurser och villkor: samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-1620. Diss. Linköpings universitet.

Strid J P. 2009. Tindra – ett landskap i tidens spegel. Garnisonsmuseet i Linköping

Tagesson G. 2002. Biskop och stad – aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Diss. Lund Studies in Medieval Archaeology 30.

Öberg B. 2009. Kraften i Tannefors. Tannefors hembygdsförening.

Muntliga källor

Gunnar Elfström, stadsantikvarie

Riksantikvarieämbetet:

Karin Lindeblad, arkeolog

Fredrik Mohlin, arkeolog

Katarina Sköld, arkeolog

Göran Tagesson, arkeolog

Östergötlands museum:

Ann-Charlott Feldt, 1:e antikvarie

Marie Hagsten, antikvarie

Olle Hörfors, antikvare

Emma Karlsson, antikvarie

Anna Lindqvist, avdelningschef